Ferritin är ett protein som speglar kroppens järnlagringsnivåer och fungerar som en viktig indikator på de totala järnreserverna. Det spelar en viktig roll vid bedömning av järnstatus eftersom det är mer stabilt och mindre påverkas av senaste kostintaget än direkta järnmätningar. Låga ferritinnivåer kan signalera järnbrist, medan förhöjda nivåer kan tyda på järnöverskott eller inflammation.
Att testa ferritinnivåerna är fördelaktigt för dem som har symtom på järnbrist eller överbelastning, till exempel trötthet, svaghet eller ledvärk. Det är avgörande för personer med anemi eller kroniska sjukdomar som påverkar järnmetabolismen. Gravida kvinnor, frekventa blodgivare och personer med gastrointestinala störningar som påverkar näringsupptaget har också nytta av ferritintestning för att säkerställa optimala järnnivåer.
Järn är ett mineral som är avgörande för att bilda hemoglobin, som transporterar syre i blodet. Ferritin, å andra sidan, är ett protein som lagrar och frigör järn efter behov. Medan järnnivåerna fluktuerar med intag och förlust i kosten, ger ferritin en mer exakt bild av kroppens järnreserver över tid, vilket gör det till en viktig markör för att bedöma järnstatus.
Ja, det är möjligt att ha normala järnnivåer samtidigt som man har höga eller låga ferritinnivåer. Ferritin speglar det lagrade järnet i kroppen, och dess nivåer kan påverkas av andra faktorer än järnstatus. Lågt ferritin tyder till exempel ofta på utarmade järnlager och potentiell järnbrist, även om de aktuella järnnivåerna är normala. Omvänt kan höga ferritinnivåer förekomma vid tillstånd som inflammation, leversjukdom eller järnöverbelastning som hemokromatos, även om järnnivåerna ligger inom normalområdet. Genom att utvärdera både järn- och ferritinnivåerna får man därför en mer heltäckande bild av järnmetabolismen och järnlagringen i kroppen.