Urea är en avfallsprodukt som bildas i levern genom nedbrytning av proteiner. Efter bildning transporteras den till njurarna och utsöndras så småningom i urinen. Att mäta ureakoncentrationen i blodet, ofta kallat blodureakväve (BUN), är ett vanligt test som används för att utvärdera njurfunktionen. Förhöjda nivåer av urea i blodet kan indikera nedsatt njurfunktion eller andra problem som påverkar avfallsbehandling och utsöndring.
Personer som skulle ha nytta av att testa sina ureanivåer är de som har tillstånd som kan påverka njurfunktionen, t.ex. diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom och kronisk njursjukdom. Det är också viktigt för personer som uppvisar symtom på nedsatt njurfunktion, t.ex. minskad urinproduktion, svullnad i benen eller buken, trötthet och förvirring. Regelbunden övervakning av ureanivåerna är också avgörande för dem som genomgår behandlingar som kan påverka njurfunktionen, t.ex. vissa läkemedel eller kemoterapi.
Symtom på höga ureanivåer:
Symtom på låga ureanivåer:
För att förbättra ureanivåerna krävs vanligen att den underliggande orsaken till de onormala nivåerna åtgärdas. Vid höga ureanivåer kan detta omfatta hantering av tillstånd som försämrar njurfunktionen, t.ex. kontroll av diabetes eller högt blodtryck, justering av läkemedelsdoser eller behandling av uttorkning. Kostförändringar, särskilt minskat proteinintag, kan också bidra till att hantera ureanivåerna. Vid låga ureanivåer inriktas behandlingen på de underliggande orsakerna, t.ex. att förbättra leverfunktionen eller åtgärda näringsbrister.